Då va dagen här, Olivers ett-årsdag... Har kännts väldigt långt borta, men tiden går ju så fort jag vet, men nu hinner jag inte riktigt med..Detta innebär att min lille skrutt ska börja dagis på måndag..
Och tid för mig snart att börja jobba igen, troligtvis blir det i november om någon vill ha mig.
Eftersom vi ska flytta om senast två månader, så tänkte jag ta tillfället i akt och kunna packa i lugn och ro utan barn surrandes runt mig. Måste bara fixa regnkläder o gummistövlar till oliver, börjar bli ont om tid...
Idag har jag och barnen mest slappat i soffan. Blåste några ballonger imorse, och fikat gott i eftermiddag. Eftersom vi ska ha kalas för barnen den 25e blir det inte så mkt idag. Men han ska få sin favvomiddag, pasta och korv och ikväll blir det några presenter och tårta..Fyller ju bara ett år en gång...
Har gått och tänkt på det senaste året, vad som hänt och hur det va den dagen när vårt lilla underbarn kom till världen. En sak är säker, trodde aldrig för fem år sen att jag skulle ha en underbar man och två gullungar och ett fint hem...Jag är lyckligt lottad, min första tid som vuxen gick ej så lyckat..
Tänker ofta hur det hade varit om mamma levt ännu, barnen hade haft en underbar mormor som älskat och busat med dem mkt. Gammelmormor har gått in som stand in, men hon börjar bli rätt gammal nu och orkar ej så mkt, men barnen älskar henne..
Är mkt glad att farmor är så pigg och frisk som hon är....
Nåja, nu är snart jörgen hemma och maten är klar, amelia varit hungrig sen kl tre....
hej svejs